Det här med att lämna barnen på dagis...

lämnade barnen sent i dag igen...
Idag var det dock inte mitt fel utan "Lottas". Hon vägrade låta dottern klä på sig i fred.
Vem Lotta är har jag inte riktigt klurat ut än, mer än att det finns vissa likheter med Lotta på Bråkmakargatan. Hon är alltså dotterns osynliga kompis...
När de fått av sig ytterkläderna fick jag hugga tag i sonen för att hålla kvar honom så jag skulle hinna säga hej då. Dottern hade redan hunnit in till leksakerna.
Ska det vara så här att lämna?
Ska det inte vara gråt och tandagnisslan (från deras sida) och skuldkänslor från min sida?
eller är det verkligen SÅ skönt att slippa "Dumma mamma" som sonen kallade mej hela morgonen igår... ;-)