Gott nytt år ♥

Tar tillfället i akt att önska alla mina läsare det så här med 6 timmar kvar på 2010.

Mina önskningar för 2011 är det det ska bli ett minst lika bra år som 2010.
När jag tittar runt bland kompisar på facebook och på föräldraforum så verkar jag vara rätt ensam om att tycka att 2010 har varit helt ok.

Mina barn har varit hyfsat friska, maken och jag har haft det bra.
Ekonomin har gått ihop.
Jag har lixom inga större klagomål...

Så adjö 2010
Välkommen 2011, jag är nyfiken på vad du tänker erbjuda ☺

Let's dance, eller Hur Tv4 återanvänder B-kändisar...

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/de-dansar-i-lets-dance_5826015.svd

Tv4 kör en säsong till av Let's Dance.
Av nån märklig anledning så gillar svenska folket den programidén?

Jag har aldrig riktigt fattat vad som är så skoj med att se ett gäng från tv4 lära sig att dansa (det brukar ju vara mest såna som har en paus i sitt vanliga program) och sen betala för att få vara med och bestämma vem som ska få öva en vecka till.

Så råkar jag se på tv4 att Hannah Graaf har kondition som en 80-åring. Mmm... det hjälper inte att vara smal av naturen om man inte rör sig.

När jag ändå är på gång om tv4s program så: Familjen Annorlunda börjar igen.
Eller "Bästa preventivmedlet som uppfunnits" som jag föredrar att kalla det. :P
Jag förstår inte varför man skaffar så många barn?
Vad är det som gör att ett, två eller tre inte räcker? Ok, tom fyra är ju rätt vanligt, men sen då? Hur tänker man att man ska hinna med dem?
Hur ska man hinna se varje barn varje dag? Hinna umgås? Hinna och orka finnas där?

Jag framförde en tanke på familjeforumet jag hänger på emellanåt, att det ibland handlar om att fylla ett hål inom sig.
Att en del dricker för mycket för att de inte mår bra, att andra äter för mycket, en tredje tränar överdrivet mycket, osv...
Att skaffa ett till barn så fort man kommit ur det direkta bebisstadiet tycker jag liknar ett missbruk.
Man hinner knappt landa med förra bebisen innan man måste börja tillverkningen av nästa.

Jag tänker tex på familjen med mamman med finsk brytning. Hon skaffade verkligen bebisar på löpande band, och det trots att de redan var extremt trångbodda.
Det fanns ju knappt ståplats på golvet åt alla familjemedlemmarna redan när de var med i förra säsongen och nu verkar de ha ett till och försöker få ytterligare ett till.
Det måste ju kännas som en ständig husvagnssemester att bo i den lägenheten?
Vart man än vänder sig så stöter man in i en annan kropp och allihopa ska samsas om en toalett för den andra användes som förråd. *ryser*

Nä, det är BRA med sterilisering så problemet är löst för gott =)
Här blir det inga barn gjorda, men däremot ska jag komma igång med dagens alla projekt. ;-)

Jo, jag tog jullov ;-)

Men idag är jag tillbaka, med pirr i magen och skräckblandad förtjusning över att (återigen) ta itu med mitt liv.

Jag har förnyat mitt medlemskap i viktklubb.se

Vet inte riktigt vad jag ska skriva om det.

Jag vet att jag måste gå ner i vikt. Jag vill gå ner i vikt.

Men samtidigt har jag startat så förbannat många gånger så jag kan inte ens försöka börja tro att den här gången så funkar det.

Jag VILL att det ska funka, det vill jag verkligen.

Men samtidigt så är jag bränd av alla andra gånger som jag verkligen velat att det ska funka när det inte gjort det.

Men jag kan ändå inte låta bli att tänka att det kanske är just det som kan få mej att fixa det den här gången: att jag är desillusionerad.

De romantiska föreställningarna om att det ska vara enkelt är borta och jag vet att det är hårt arbete som gäller.

Fast... nu blev det jobbigt igen...

Äsch... *censur*

Återkommer (förhoppningsvis) imorgon med ett positivare tankesätt.

Med ett enda klick - Pampers och Unicef hjälper föräldrar och barn

Med ett enda klick - Pampers och Unicef hjälper föräldrar och barn

Tanken är god, men om de menade allvar med att hjälpa så skulle de skänka vinsten från december månad (eller åtminstone en procentsats av den) istället för 0,053 Euro (ca 50 öre) per paket.

Funderar du på att byta blöjsort bara pga det här så tänk om.

Köp din vanliga sort och ge en femma i en insamlingsbössa av valfritt slag så har du varit 10 gånger mer givmild än Pampers.

En dag närmare jul...

och det tar sig. Det gör det verkligen.

Var och handlade idag och jag har aldrig haft så kort inköpslista under julveckan.
Får lite smått panik att jag ska komma på tusen saker natten till julafton så nån av oss måste stressa iväg till affären direkt på morgonen.
Men när jag går igenom matlistan så ser det bra ut och när jag går igenom allt annat så hittar jag heller inga stora missade saker. (Det enda är det där Jif/Vim som tog slut för ett tag sen, som fortfarande vägrar hoppa i kundvagnen alldeles av sig själv.)

Nu är gillestugan städad, granen är framplockad och imorgon ska jag försöka hinna fälla ut den och sätta i ljusen. Så får vilddjuren klä den imorgon em/kväll.
Medan vilddjuren är på dagis imorgon, sista dagen innan jul, så ska jag städa det sista.
Sen är det bara julgodiset kvar att göra på torsdag.

Ikväll har jag faktiskt gjort nära på 200 köttbullar. De står nu ute i vårt garage och svalnar. Får se imorgon hur kallt det är där ute eg. Om vi måste frysa in dem eller om det räcker. Med -24 grader ute så gissar jag på att garaget på sin höjd håller -5.

Ja, det kommer nog hinna bli jul i år med ;-)
Och tom en riktigt vit :-)

Jag är tacksam...

Jag är tacksam att mina barn har klarat sig bra trots den svåra olyckan.
Jag är tacksam att vi mött underbara människor inom vården.
Jag är tacksam att min man och jag svetsades samman av det hela.
Jag är tacksam att min dotter kan gå.
Jag är tacksam att sonens skador läkte utan minsta ärr.
Jag är tacksam att dotterns skador blev så små ärr som det blev.
Jag är tacksam att barnens minnen av hur svårt det var har bleknat.
Jag är tacksam för mina och makens föräldrar som gjorde allt de kunde för att hjälpa oss.
Jag är tacksam för underbara vänner som fanns där dag och natt med stöd och kärlek.
Jag är tacksam för mina barn leker i vatten igen.
Jag är tacksam för LIVET

♥♥♥

Det har varit en jobbig dag...

Artikeln om den lille brännskadade pojken rev alla gamla minnen från barnens olycka.
Jag har skummat igenom grejer jag skrev då, jag har kollat på bilder och tänkt på allt krångel vi hade med att få personalen på kirurgen i Falun (där eftervården var tänkt att ske) att förstå allvaret med att inte få ordentliga förband till dotterns ben.

Och paniken och förtvivlan när vi förstod att jag hade bättre och nyare kunskap om brännskador än läkarna och sköterskorna i Falun, pga min totala frågvishet (läs: kontrollbehov) när vi var i Linköping på Briva och pga att jag suttit halva nätterna och läst på om brännskador på länkar via Briva i Linköpings hemsida och Briva på Akademiskas hemsida.

Och allt bråk innan jag fick Brännskadeenheten att förstå att läkaren som skrivit remissen till dem inte ens förstod behovet och därför skrivit en usel remiss.
Men sen lättnaden när vi varit på första läkarbesöket på Akademiska och återigen kände samma som i Linköping: att här fanns kompetenta människor som visste vad de gjorde ♥

Jag hoppas innerligt att den lille pojken kommer få sin eftervård av mer kompetent personal än de vi (dottern) råkade ut för i Falun. Man måste inte ha kunskap om allt, men ska man vårda ett barn med fläckvisa fullhudsskador (det som förr kallades 3:e gradens) och stora områden delhudsskador (tidigare 2:a gradens) så bör man åtminstone sätta sig in i de senaste rönen...

Jag tänker bjuda på några kort på barnen. (Men censurerade)
Det känns lämpligt i kväll och det är första gången som jag faktiskt lyckats titta igenom dem utan att bryta ihop.

2 dagar efter olyckan

Sonen, 17 månader

Dottern, 3,5 år

Sovrumsdelen vi ordnade för oss, sonen sover middag i vår säng. Hans spjälsäng syns precis i vänsterkanten.

Dotterns brännskador efter 3 veckor, det som flagnar är grishud. De rödaste områdena är de med fullhudsskador.

Det rutformade mönstret beror på grishuden, det syns fortfarande men svagare.

Sonen i sin jacka som han fick av mina underbara Liberotjejer ♥

Nästan 2 månader sen olyckan. Lägg märke till att dottern STÅR :-)
(tvärtemot vad sjukgymnasten påstod skulle hända)

Strax innan ärret under knät började växa :-(

Hoppas att ni inte tyckte att det var för hemska bilder.
För mej så är det mest en påminnelse om att det trots allt läkte ihop snabbt. Även fast det blev komplikationer sen för att Falun inte visste att man skulle ha interimförband och tog 4 månader på sig att få hem kompressionsförband. (Då hade dottern redan fått från Uppsala...)

Men nu börjar det vara dags att leka vuxen och gå och lägga sig.
Jag hoppas att det inte kommer bli några drömmar. :-/

Nu är jag förbannad och ledsen

Läser om en 15-månaders pojke som blivit skållad under ett blöjbyte på dagis och personalen är så dum i huvudet att de ringer pappan och ber honom åka till sjukhus!?!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ettaring-skallades-svart_5819033.svd

Jag blir arg på så många saker så jag exploderar snart!

- RING AMBULANSEN, PUCKON!!!


- Känn på vattnet! Hur fan kan man missa att vattnet blivit för varmt???

- Pojken var inlindad i plastfolie? Hört talas om att brännskador ska kylas LÄNGE???
Nä, stäng in värmen istället, det blir skadorna säkert mindre av *suckar*

Jag skulle aldrig våga lämna mitt barn med så oförsiktig och outbildad personal!

Nu ska här städas, annars ryker allt godis som är till för julgodistillverkningen.
Lasternas summa är konstant var det väl man fick lära sig i antirökfilmen "Mannen som slutade röka"?
Alltså borde tröstätning kunnas bytas ut mot städning? *hoppas*
Ska iaf försöka låta bli att krypa ur skinnet :-(

Dagsrapport för den nyfikne *fniss*

Jo, det har gått rätt bra idag.
Jag har hunnit städa av två rum i källaren.
Jag har kört 6 maskiner med tvätt.
Jag har skottat både vår och grannens uppfart.
Jag har gjort en stor laddning råkostsallad och en stor Ost- och skinkpaj.
Och så har vi bäddat rent i barnens sängar (därav en av maskinerna).


Imorgon kör vi hårt igen.
Då ska det tvättas mer, våra sängkläder ska ur.
Och så ska jag försöka hinna allt det andra som stod i morgonens lista :-)


Just nu sitter jag rätt nyduschad och känner mej nöjd med mej själv.
Tycker väl egentligen att det var rätt onödigt att blöta ner sig så där, Eau de skogshuggare passar rätt bra på mej me' :P
Fast dottern kan komma med rätt elaka kommentarer så tja... det kanske var bäst ändå *S*

God förmiddag :-)

Helgens planer ser ut som följer:
- städa
- fixa köttbullarna till julafton
- julpynta
- tvätta sjuttielva maskiner
- göra julgodis
- baka pepparkakor
- göra jularrangemang av blommorna jag köpt
- bestämma mej för vad av mina tre funderingar som dagisfröknarna ska få och göra det.
hmm... var det nåt mer?
- Umgås med vilddjuren kanske vore en bra idé oxå ;-)

Så nu har jag faktiskt inte tid med datorn nåt mer! *säger bestämt till mej själv*
Så sätt fart! ;-)

Och ikväll igen...

Japp, jag är uppe *suck*
Och inte är jag särskilt trött heller.

Så jag tänker skriva en nån typ av matlista för veckan och sen lägger jag mej i sängen och läser Da Vinci-koden.
Har återigen jobbat mej igenom bokhyllan så nu är det bara den (Dan Browns fjärde bok) och sen den femte, som heter nåt med förlorad symbol, kvar bland de roliga "går att läsa igen"-böckerna.
Men efter jul blir det annat att läsa, då börjar jag Litt.Vet. A igen och den här gången ska jag plocka poängen.
Förra gången jag läste kursen var den terminen när min fibromyalgi började visa sig genom extrem trötthet. Så jag tog aldrig några poäng. (Det tog nästan 3 år efter det tills att jag fick träffa en läkare som klarade av att ställa rätt diagnos.)
Så iaf, från nyår och framåt är det MASSOR med kurslitteratur som gäller, och tyvärr, även skönlitteratur blir tråkigt när man ska analysera den ;-)

Lite improviserat så tror jag att resten av veckans matsedel ser ut så här:
torsdag: kyckling med cashewnötter
fredag: fläskfilégryta med sting
lördag lunch: rester från frysen
lördag kvällsmat: Ost- och skinkpaj med råkostsallad
söndag lunch: Pastasallad
söndag kvällsmat: Pizzamackor

Så nu ska jag bara komma ihåg att plocka upp kyckling ;-)
Natt och gott ♥ (fast ni sover väl redan, så Gomorron *L*)

Jaha, borde man vara trött nu?

Klockan har passerat midnatt när jag skriver det här och man kan ju tycka att jag borde vara riktigt trött nu med tanke på att jag sov 3 timmar natten till idag (igår?). Dessutom har jag hållit igång hela dagen: bakat, plockat med tvätt, plockat in i köksskåp, diskat och haft mej.

Men icke...
Iofs är det rätt praktiskt med överskott på energi när julen närmar sig och man har massor med saker att fixa och ordna med.
Julklapparna är i princip klara, det ordnade maken och jag i måndags.
Nu ska huset städas lite mer och grundligare. Så ska det ju pyntas, till dotterns förtjusning, och så ska vi baka och förbereda julmaten.
Har precis skrivit inköpslista för en del av julgodiset, måste bara leta reda på de andra recepten så jag vet vad som behövs.

Det kommer bli Rocky Road, Snickers, Twix, Marängfudge, Mozartkulor, Lakritskola och Knäck.
Jag är lite sugen på att prova göra Lakritsknäck, och det vore kul om vi hann få till den traditionella mandelmassefigurstillverkningen vi alltid brukar ha.
Vet inte riktigt när det ska lyckas bli tid till det för maken tänker jobba alla dagar fram till julafton nu.

Ja, ja, det lär bli julafton även om vi inte hinner ;-)

Fick ett roligt, och extremt efterlängtat, paket idag som kommer hjälpa till mycket i julförberedelserna.
Tidigt i våras var jag in på den lokala ELON-butiken och frågade efter en vispskål till min Elektrolux Assistent.
Ojojoj, va krångligt det var att beställa hem en sån, men om jag skrev av ALLA siffrorna under så skulle de hjälpa mej.
Åkte hem och skrev av siffrorna och de påstod att de skulle ta hem en. Minst 2 veckor ungefär trodde de att det skulle ta och jag skulle få ett sms när den kommit.
Efter 1,5 månad var maken in i ett annat ärende och passade på att fråga efter skålen.
Jo då, de väntade på den men det hade nog hakat upp sig nånstans.
De skulle kolla upp saken och höra av sig.
Efter ytterligare en månad var jag in och hörde mej för.
Oj, hade jag inte fått den, fick jag till svar.
De skulle kolla upp saken och beställa igen om den inte var på väg.
Sen gick hela sommaren utan att jag orkade bry mej, men i september var jag in och frågade efter den igen.
- Nä men, de måste nog ha "råkat" sälja den till nån annan, var svaret då.
- Men ni skulle ju ringa mej när den kom hem?
- Jo, men det hade varit så många vikarier och så... svarade chefen (den som jag haft alla de tidigare kontakterna med)

Återigen blev jag lovad att de skulle ta hem en och jag försäkrades att de skulle ringa när den kom.
Det var 3 månader sen...
Nu i helgen satt jag och kollade runt på julklappar och råkade hamna på Elektrolux webshop.
Där fanns EN sorts vispskål som var billigare än de gissat på ELON och som skulle passa bl.a. till min Assistent.
Så i söndags beställde jag den och idag har jag hämtat den på macken 200 meter bort.
Efter att ha väntat och tjatat på personalen på ELON så kunde jag med några enkla knapptryck få hem den billigare och bekvämare än om jag fått "professionell" hjälp.
Är det konstigt att butiker får slå igen för att folk hellre handlar på nätet?
Nä, inte särskilt tycker jag...

Så imorgon tänker jag göra Kokosmums/Kokosrutor/Gelatinrutor.
Gott gott :-)

Tandoorikyckling är gott =)

Jag fick erbjudande om att buzza om Santa Maria-produkter och fick välja mellan Thai eller Indiskt.
Thai har vi provat på så jag valde Indiskt och fick hem ett paket med kryddmixer för Tandoorikyckling, kryddmix för Raita, Naanbröd och en receptbok med förslag på hur man kunde servera.

Så jag gjorde Tandoorikyckling ifredags, med ris, Cachumbersallad, Koosmali, Raita och Naanbröd.

Tandoorikycklingen var enkel.
Man tar bara en påse tandoorimix, blandar med 2 dl matlagningsyoghurt.
Sen har man i 500 gram kyckling (jag hade filéer men 4 klubbor går lika bra).
Blanda ordentligt så kycklingen är täckt med kladd, ha sen upp alltihop i en ugnsfast form.
Stek i ugn på 175 grader i 30 min för filéer, 60 min för klubbor.

Egentligen ska man ha Basmatiris till, men det hade inte jag nåt hemma så det fick bli vanligt vitt ris :-)

Raita är en sås som man får genom att blanda en påsmix med matlagningsyoghurt.

Cachumersallad
3 tomater, urkärnade och tärnade
1 gurka, skalad, urkärnad och tärnad
0,5 rödlök, hackad
(1 påse Santa Maria Raita Spice Mix)
(0,5 kruka koriander, grovt hackad)
saften av 1 citron
0,5 dl olivolja

Blanda ingredienserna, klar att servera.
(Vi hade bara en påse Raitamix så vi kryddade salladen med de kryddor som stod på baksidan av påsen och det blev gott. Sen hade vi ingen koriander hemma så den uteslöt vi helt.)

Receptet på Koosmali hittade jag här.
Annars så kan man göra den här om man tänker på att köpa hem mixerna som behövs.

Alla var så nöjda och tyckte att det var gott.
Vi kommer definitivt göra det igen, men kanske ta en påse tandoorikryddmix till 4dl matlagningsyoghurt och 1 kg kyckling nästa gång för att få det lite mildare :-)

Sen mitt förra inlägg har jag fått utstå en hel del påhopp

Jag har bl.a. fått veta att jag beter mej som en tonåring, att jag är barnslig och att jag inte klarar av att se balanserat på tillvaron.

Jag har bestämt mej för att inte bemöta de småaktiga, försvarsinställda påhoppen.
Gillar man inte vad jag skriver behöver man inte läsa, så enkelt är det.

Jag gillar att jag har mitt barnasinne kvar.
Jag gillar att jag kan vara totalt barnslig ena stunden, eftersom jag och de som står mej nära vet att jag är tillräckligt allvarlig de stunder när det behövs.

Barnens olycka lärde mej bl.a. att livet är för allvarligt för att ta det på största allvar hela tiden.
Livet är till för att njuta, leka, älska, levas.

Vill andra göra det med en pinne uppstucken där bak så är det deras val.
Jag väljer en annan väg.

Ibland undrar jag om kristna verkligen läst den där

boken som de påstår att de tror på?

Efter en diskussion om politik med några alliansanhängare kan jag inte låta bli att citera följande ut Bibeln:

"Jag var hungrig och ni gav mej inget att äta
Jag var törstig och ni gav mej inget att dricka
Jag var hemlös och ni tog inte hand om mej
Jag var naken och ni gav mej inga kläder
Jag var sjuk och ni besökte mej inte
...
Sannerligen, det ni inte gjort för någon av dessa mina minsta, det har ni heller inte gjort för mej."

Den som vill läsa hela sammanhanget får plocka fram en Bibel och läsa Matt 25:31-46
(Matteusevangeliet kapitel 25 från den lilla siffran 31 inuti texten, för er som inte är uppvuxna i pingst *L*)

Men iaf så handlar det om att Jesus talar om för lärjungarna vad han förväntar sig av de som påstår sig tro på honom.
Det börjar med att han talar om hur duktiga de varit som gjort allt detta och att belöningen är att komma till himlen.
Sen kommer domen över dem som varit egoistiska och det är delar av den som jag skrivit här.

Med tanke på hur samhället ser ut, med alliansens politik som straffar dem som är sjuka, så undrar jag hur de kristna som valde att lägga sin röst på Alliansen har tänkt sig att de ska ta sig in i himlen?

Det undrar jag, avfälling som jag är...

Tomatsoppa och russlimpa :-)

Det blev det till kvällsmat idag. Gott var det :-)

Eller ja, maken och jag åt det till kvällsmat. Vilddjuren åt kvällsmat tidigare och de fick köttbullar och makaroner. (Så originellt...)
Det var länge sen vi åt soppa. Jag tror inte att vi har ätit det sen dottern började äta samma mat som oss för drygt 4 år sen.

Tomatsoppa
1-2 gula lökar
(1 vitlöksklyfta)
1 msk smör
1 msk vetemjöl
1 förpackning (400-500 g) krossade eller passerade tomater
6 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning (eller motsvarande i fond)
1 tsk basilika
1 dl grädde
salt och peppar

Finhacka lökarna. Fräs dem mjuka i smöret.
Strö över mjölet och rör om.
Tillsätt tomaterna, vattnet, buljongtärningen och basilikan.
Koka under lock i minst 5 minuter.
Tillsätt grädden och smaka av med salt och peppar.

Serveras med ostsmörgåsar eller grissini.

Så snabblagat och såå gott.

Julen är snart här

Vilket i klartext innebär en himla massa jobb för en enda helgs överkonsumtion ;-)

Jag har haft lite fullt upp med pepparkaksbak, saffransbrödsbak, städande och sjuka barn så det har inte funnits tid till nåt bloggande. Eller nej, jag ska vara ärlig: jag har inte prioriterat bloggen.

Istället har jag försökt ordna lite mer utrymme här i huset genom att sälja av lite av de grejer som bara ligger och skräpar. Jag säljer på Tradera och blir rätt fascinerade över hur det hela fungerar.

Saker man själv vet inte har kostat många kronor kan ibland försvinna iväg för 10 gånger det man betalat. Saker som är jättefina och använda 1-2 gånger får man nästan ingenting för.

Och av nån märklig anledning så ställer de som köpte billigt högre krav än de som betalat dyrt?

Nä, jag kommer nog aldrig bli klok på hur människor tänker, men det är ju kul när man får in lite pengar på sånt man annars skulle skänkt bort eller slängt :-)

Förresten borde jag ta mej i kragen och lägga ut fler annonser. Jag rensade lite i sonens garderob och har två fina skjortor som jag ska sälja.

Och sen finns det massor med "skräp" som jag aldrig blir klok på om andra oxå tycker är skräp eller om det kommer finnas nån som letat efter precis just en sån som jag inte vill ha kvar :-)

Märkligt är det :-)

Funderar över logiken...

På föräldraforumet som jag hänger på så klagade en tjej för 2-3 veckor sen över att alla runt henne tjatade och frågade om det inte var dags att föda snart.
Alla höll med henne och tyckte att det är så jobbigt när släkt och vänner gör det.
Sen den dagen har det varit minst en tråd om dagen om ifall nån sett till henne, har hon åkt in än, o.s.v.

Nu har värkarna startat för tjejen och det verkar som att hon är kvar på förlossningen.
Nu tjatas det istället om ifall nån vet något, tror vi att hon fått än, tror vi att det gått bra.

Och allt det här kommer från samma människor som tyckte att det var så jobbigt med tjatet.

Ja, man får ju bara konstatera att forummänniskan inte verkar vara ett tänkande djur *S*