Jag fryser om tårna =(

Det är jättesynd om mej! *fulbölar*

Fast egentligen så är det nog inte så synd om mej...
Jag sitter i min säng med bärbara på en sån där bricka med ben. Jag är inte alls lat ;-)

Men lilla dottern är det synd om! =(
Jag känner mej som världens sämsta mamma...
Hon hade 39 graders feber imorse och jag körde henne till farfar. Men jag har ett seminarium som jag måste delta i och sen ska jag till vc och hämta förbandsmaterial till hennes ben (äntligen!).
Och hon ville dit...
Och jag vet att hon kommer ha det bra där. Hon och farfar kommer puzzla och titta på film och ha skoj.
Märker ni hur jag försöker övertyga mej själv?

Varför är det så självklart att man ska ha dåligt samvete för att man själv inte tar hand om henne?
Jag har inte petat i henne panodil och skickat iväg henne till dagmamman och hoppats att det funkar.
jag har lämnat över ansvaret i några timmar på hennes älskade farfar som kommer ta väl hand om henne!
Blir nästan lite sur på mej själv för att jag inte kan slappna av när jag vet att allt kommer gå bra, annars ringer han ju.

Nä, tillbaka till studierna... efter dagens citat naturligtvis:

"Om du tycker att du har det besvärligt,
ta då en titt på en tax som försöker ta sig fram i djup snö"