Herren har sett din hand, du kan ta ner den...

Alla som varit på väckelsemöte i Pingst fattar vad jag menar (och skrattar nog lite oxå).
För er andra:

I Pingst var det vanligt med s.k. Väckelsemöten när jag växte upp.
Ofta så uppmanade predikanten folket att böja ner huvudena av respekt för varandra och sen så räknade han (nästan alltid män i sån ställning i Pingst) upp olika saker som man kunde ha behov av att ta upp med Gud.
Som tex "Du som känner ett behov av ett Guds ingripande i din livssituation, sträck upp din hand och visa Honom (Gud är oxå man...) att du är villig till förändring"

Så eftersom alla blundar med nedböjda huvuden så ska ingen ha koll på vem som har problem...
Och när händer börjar komma upp så säger predikanten "Gud välsigne dej" till alla som bekräftelse på att han sett handen.
Men sen kan det ju vara så att predikanten känner sig manad att ta upp ett ämne under tiden som pianisten spelar nåt soft och folket funderar på om det är nåt de borde sträcka upp händerna för.
Så rätt som det är, är det nån som inte får sitt bekräftande "Gud välsigne dej" på att Gud (och predikanten) sett handen och blir sittande i flera minuter med handen i vädret.
Då brukar det efter en stund komma "Herren har sett din hand, du kan ta ner den".

När jag växte upp så var det här nåt vi ofta skämtade om när nån dröjde för länge med nåt, eller var för ivrig att få andras uppmärksamhet.
Kanske inte så roligt om man inte vuxit upp i den subkulturen, men skoj för oss som hört det "tusental" gånger :-)