Biggest Looser...

Ok, det här är ju ett känsligt ämne har jag insett, men när jag ser överviktiga personer och sen deras överviktiga barn så kan jag inte låta bli att fundera på hur de tänker.

Att man förstör sig själv är en sak, skyll dej själv lixom... (Vilket jag själv får göra)
Men bryr man sig så lite om sina barn att man matar dem med massa skit så att de blir ordentligt överviktiga, HUR tänker man då?
Tänker man alls???

Nu menar jag inte barn med normalt "valphull" utan barn som är riktigt feta, så där så att det börjar hindra dem att springa och hoppa och så.
Hur tänker man när man som förälder lägger grunden till nåt som kan bli ett livslångt handikapp för ens barn?

Jag kämpar verkligen för att lära mina barn ett sunt förhållningssätt till mat och godis.
Att det är ok att äta, men inte hur mycket som helst.
Att "lördagsgodis" inte måste vara en stor påse plockgodis utan faktiskt kan vara torkad frukt, glass med strössel, chips eller nån kaka.

Nä, nu sitter jag här och är rejält sur, och det bara av små korta bildsekvenser på ett överviktigt barn på Biggest Looser.
Jag HAR nog käkat taggtråd idag, som Goliat trodde... ;-)