Ska man skratta eller gråta?

Vi ska göra om ett rum i källaren till badrum/tvättstuga så maken har börjat bila upp betonggolvet.
Efter att ha hört bilningsmaskinens ljud i två dagar så var både jag och ungarna trötta på det så vi gick över till grannen igår eftermiddag.
När vi kommer hem igen så är luften i vårt kök alldeles vit av allt damm!
Så det var bara att vända i dörren, åka hem till mina föräldrar och fråga om de hade en madrass eller två över för betongdammsflyktingar.

När maken och jag kom hem igår kväll efter att barnen somnat hos mormor och morfar så hade dammet lagt sig. Men det är en fet hinna på allt i hela huset så det kommer krävas en total sanering sen när golvet är borta.

Det sanslösa är att de första två dagarna har vi knappt märkt av nåt damm. Men igår skulle maken vara lite försiktig när han kom nära väggen så han använde nån typ av såg istället för bilningsmaskinen...

Jippie! va kul det är att renovera! :-(

Jag kämpar hårt just nu för att försöka se mitt färdiga badrum, istället för denna misär.

dagens visdomsord...

"Det enda som skiljer männen från småpojkarna är priset på deras leksaker"