En präktig person?

Det har jag funderat över ett tag.

På föräldrasidan jag hänger på ibland förekommer ofta nersättande kommentarer om präktiga personer. Eftersom jag sällan uppfattat personen ifråga som just präktig (på deras sätt) så blir jag fundersam...

Om jag förstått begreppet rätt så anses en präktig person vara en som framställer sig själv som bättre än vad h*n egentligen är.
Men det är ju inte det som begreppet egentligen betyder.
Enligt Svensk synonymordbok (från Norstedts förlag) så betyder präktig: genomhederlig, ärbar, redig, rejäl, redbar, ordentlig, pålitlig, stabil, solid, bussig, duktig.
Dessa ord är iaf enligt mej inte negativa. Tvärtom, tänk om vi hade politiker som var det?
Tänk om vi hade präktiga bolagsdirektörer?

Då skulle Wanja-situationen aldrig uppstått för chefen själv skulle ha ansett att det var alldeles för mycket pengar för en person.

Men nu har begreppet blivit ett skällsord. Att vara hederlig har blivit något dumt och visar nästan på sämre intelligens.
Varför då klaga på hur omvärlden ser ut om man själv har samma värderingar som de på toppen?
Då får vi ju bara vad vi förtjänar som inte lyckat klättra oss upp själva?
Eller???

"Det är naturligt att dumbommarna är i majoritet i riksdagen,
de är i majoritet i folket"
Hjalmar Söderberg